Den gröna bloggosfären

.

Detta utkast till exjobbsförslag utgår från ämnet/temat "den gröna bloggosfären" - men kan även anpassas för andra bloggosfärer, "den politiska bloggosfären", "de politiska kommentatorernas bloggosfär", "modebloggosfären", "sportbloggosfären", "litteraturbloggosfären", "filmbloggosfären" etc. (Jag måste dock påpeka att jag personligen är mer intresserad av den gröna och den politiska bloggosfären och i det närmast helt ointresserad av sport- eller modebloggosfären.)

Hur ser den (svenska) gröna bloggosfären ut? Kartlägg den på bredden och på längden!

En startpunkt skulle kunna vara listan med 200+ svenska bloggar som finns på bloggen Miljöbloggaktuellt. Två sätt att ordna dessa 200+ bloggar är genom att:

- Se hur många prenumeranter varje blogg har. Prenumerera själv på dem alla i Google reader och se hur många andra abbonenter som varje blogg har (eventuellt omfattar detta endast abbonenter/personer med Google-konton - vänligen kolla upp).

- Knappa in alla bloggar på inflytande.se och se hur mycket "inflytande" de har.

Båda dessa metoder är förstås väldigt oprecisa och trubbiga, men de kan i vilket fall vara en start om man vill sålla ner listan och göra något av de 10, 25 eller 100 mest populära/inflytelserika bloggarna... Eller kan du komma på något annat sätt att rangordna dem efter popularitet/inflytande? Gissningsvis är ett inte obetydligt antal av de 200+ bloggarna ovan nedlagda eller inaktiva.

Ett möjligt sätt att gå vidare är att se hur dessa bloggar länkar till varandra (och till andra bloggar), att följa deras blogg-roll och (med hjälp av lämpligt verktyg) rita en karta över hur nätverket av bloggar ser ut i den gröna bloggosfären. Alternativt skulle kan kunna undersöka vart länkarna i själva texterna går (med hjälp av något lämpligt verktyg eller ett eget hack).

Hur "avgränsad" är den gröna bloggosfären? Gissningsvis finns det ett antal bloggar som är mer centrala och många som är mer perifära, men det är upp till dig att belägga hur ett sådant mönster ser ut. Denna inrikting på arbetet börjar också röra sig mot ett område som kallas "social network analysis" och det finns en rik flora av litteratur om detta matematiskt-sociologiska område samt även några populärvetenskapliga böcker som handlar om nätverk och komplexitet, till exempel Linked, Connected, Nexus och Six degrees. Det finns också programvara för att rita dessa kartor och du skulle som sagt kunna rikta in ditt exjobb mot detta område.

Andra sätt att klassificera bloggarna är förstås att titta lite mer på frekvensen (och längden) på de publicerade texterna och kanske också på antalet kommentarer. Man kan även "analysera" innehållet genom att hitta verktyg som kan spotta ut "tag clouds" (men jag vet inte exakt hur man sedan skulle använda dessa tag clouds för att jämföra bloggar eller dra några intressanta slutsatser om den, men detta kan diskuteras - kanske är det bara min fantasi som tryter).

Fram till denna punkt har förslaget mest handlat om vertyg, metriker och kartläggning. Två andra möjliga inriktningar på ett exjobb om den gröna bloggosfären skulle kunna handla om:

- bloggarnas innehåll

- bloggarnas upphovsmän

Man skulle kunna göra någon slags innehållsanalys av (en delmängd av) bloggarna. Kanske kunde man titta på produktionen och på innehållet av en månads blogg-aktivitet? Gå vidare med tag clouds (ovan) på något sätt och analysera dem? Om man tittar på politiker-bloggar så är det självklart att man börjar med att dela in dem utifrån vilket politiskt parti personen ifråga representerar. Vilken är "motsvarande" indelning av bloggar i den gröna bloggosfären? Vilka kategorier, eller genrer av gröna bloggar finns det? (Det skulle också kunna vara en bra idé att ta kontakt med personen bakom Miljöbloggaktuellt och fråga hur och utifrån vilka kriterier han lägger till (och tar bort?) bloggar från sin lista.)

Om man istället går vidare och söker upp (ansikte-mot-ansikte, per telefon eller mail) bloggarnas upphovsmän öppnar sig många andra frågor upp som handlar om bloggens innehåll, men kanske framför allt om upphovsmannens bakgrund, motivation, drivkraft, ambition, tidsåtgång, inriktning, influenser, tankar om framtiden, drömmar etc. Varför lägger man (stort) arbete på att driva en (icke-kommersiellt) blogg? Vad får man ut av det? Finns det lärdomar att dra här som har relevans för traditionella medias vara eller icke vara?

Detta är ett utkast och ämnet är också mycket öppet för egna idéer om ett eventuellt exjobbs innehåll och inriktning. Förslaget ovan handlar lika mycket om metoder och metodutveckling (hur kan man utforska bloggosfären?) som om konkreta resultat som behandlar den gröna bloggosfären. Dessutom finns det andra bloggosfärer bortom den gröna bloggosfären som man kan välja att utforska (se ovan).

Om det redan finns en lämplig samling av bloggar så är detta en bra start. Exemplet ovan var Miljöbloggaktuellts lista på 200+ gröna svenska bloggar. Andra förlag är denna lista med ca 150 "gröna/politiska bloggar" på Miljöpartiets hemsida samt MPs nya bloggverktyg mpbloggar.se (jag vet ej hur dessa listor skiljer sig). På piratpartiet live finns det (längre ner på sidan till höger) en lista med 150 bloggar men det verkar vara lite blandat, inte bara piratpolitik och det kan krävas att man sållar bort icke-PP-bloggar innan man går vidare med denna lista. Jag utgår från att det går att hitta motsvarande listor hos övriga partier.

Referenser och länkar

- Forskningsprojektsblogg (Lund) om miljö och sociala medier, om "hur människor använder sociala medier för att berätta om sina försök och sina sätt att leva mer miljövänligt"

- Inspiration kring visualisering och dataset kan fås av denna 20 minuter långa TED-talk-video av David McCandless samt denna site (NodeXL) där människor laddar upp "häftiga grafer".

Kontaktperson:

---------------------

- Daniel Pargman, pargman(a)kth.se

.

Koldioxidvaluta

.
Koldioxidvaluta
Det gängse sättet att tänka på hur vi (i Sverige/Europa) ska minska våra CO2-utsläpp handlar ofta att sätta ett pris på CO2-utsläpp. Ett problem med denna metod att det är svårt att veta vilken praktisk effekt högre CO2-skatt har. Det kan hända att t.ex. bensin (eller elektricitet) måste bli Väldigt Dyrt innan människors vardagsbeteenden förändras. ”Rika” må då klaga över högre bensinpriser (eller flygresor), men om man har tillräckligt med pengar kan man ändå köra på med sina nuvarande miljöskadliga beteenden. Förutom att metoden alltså har oklara effekter vad beträffar att nå utsläppsmål kan den dessutom uppfattas som djupt orättvist av alla de som inte har tillräckligt tjock plånbok (och som redan från början genererade minst CO2-utsläpp).

Ett alternativ är att införa individuella utsläppsrätter (Tradable Energy Quotas, TEQs), en idé som ursprungligen formulerades av engelsmannen David Fleming i mitten av 1990-talet. Det mesta av tänket kring denna metod kommer från England, men journalisten David Jonstad har skrivit på svenska om hur denna idé skulle kunna fungera i praktiken;

Efter att man fastställt hur mycket CO2 vi kan släppa ut i Sverige får varje person ”sin beskärda del”. Något förenklat kan man säga att de som genererar mindre utsläpp genom att resa med buss och cykel kan sälja överblivna utsläppsrätter till de som använder mer genom att köra bil ofta och långt. Företagen får istället köpa utsläppsrätter på auktion och pengarna som staten får in kan användas på lämpliga projekt och CO2-reducerande infrastruktur.

David skissar ganska detaljerat på hur CO2-ransonen i praktiken skulle fungera som en parallell (energi-)valuta ”vid sidan av” vanliga pengar (ungefär som ICA-kortets bonuspoäng), men beskriver inte närmare hur detta tekniska system ska fungera eller implementeras. Den bakomliggande idén är dock att människors konsumtion obevekligen vrids i en mer hållbar riktning när CO2-utsläppen syns i plånboken.

Men hur skulle då denna CO2-valuta fungera i praktiken, och hur skulle den implementeras? Utifrån detta exjobbsförslag kan du t.ex. välja mellan att:

- Konceptuellt designa systemet som skissas ovan. Hur skulle det tekniska systemet fungera i praktiken och hur skulle gränssnittet mot slutanvändarna ser ut för att det ska vara enkelt att förstå och använda? Materialinsamling kan ske genom olika typer av ”mjuka” metoder så som enkäter, fokusgrupper eller intervjuer med någon eller några mer specifika målgrupper (rika, fattiga, gamla, unga, Stockholmare, landsbygdsbor, representanter för företag, teknikleverantörer, ”bonussystemägare” etc.)

- Konceptuellt designa system som skissas ovan, men med företag istället för privatpersoner

som målgrupp.

- Utveckla en protoyp som mer handfast visar hur någon del av detta system skulle kunna se ut/fungera i praktiken.

Inläsning:

• Ett lämpligt sätt att komma igång med detta examensarbete är att köpa David Jonstads bok (”Vår beskärda del”), läsa, tänka och förbereda frågor inför ett möte med honom (han är informerad). David har en sida med länkar vidare till många väldigt bra resurser och ett måste ifall man vill sätta sig in i denna fråga.
• Artiklar och texter (januari 2011) om utredningsarbete om att införa TEQs i Storbrittanien här, här, här, här, här, här, här, här och här. Kritik. Den våldsamma motreaktionen.
• Se vidare denna artikel om "carbon currency" som ersättning till våra vanliga, pappers-baserade valutor.
• Denna text handlar om hur USA borde skaffa något som liknar ett ransoneringssystem (missa inte listan med referenser heller).
• Kiwah är en valuta för grön energi (jag har inte hunnit kolla in detta själv men tycker att det verkar väldigt spännande.
• Brittiska parlamentets "Group on Peak Oil" rekommenderar ransonering av fossil energi i en ny rapport (januari 2011).
• Ett förslag på en app som håller reda på hur mycket energi det gick åt för att producera en pryl. Den engelska matkedjan Tesco gör det för en del matprodukter (mars 2011).

Tillägg (mars 2012):

Det finns många andra förslag på hur man kan bygga system av olika slag för att "fixa" problemet med CO2-utsläpp. En av de mest framstående klimatforskarna i världen, Jim Hansen (NASA), förespråkar till exempel ett annat system. Ur en amerikanske kontext menar han att man borde:

• Beskatta CO2-utsläppen. Förslaget är att man till att börja med tar betalt 15$ per ton CO2-utsläpp och sedan höjer priset med 10$ per år. Efter 10 år är priset 115$ per ton, vilket motsvarar ett bensinpris som ökar med 1$/gallon (mindre än 2 kronor/liter).
• Denna ökning skulle i sin tur motsvara 600 miljarder $ per år, eller någonstans mellan 2000 - 3000 $ per person och år.
• Dessa pengar borde delas ut direkt till alla medborgare månadsvis (hälften till barn, max två per hushåll vilket då blir mellan 6000 - 9000 $ per år för en familj med två eller fler barn).
• Utifrån den nuvarande fördelning av energianvändning i USA skulle mer än 60% av befolkningen få mer pengar i utdelning än vad de ökande kostnaderna för energi skulle kosta. Men, utifrån att priset på CO2 skulle fortsätta att stiga så måste man över tiden ta beslut som minskar deras energiförbrukning för att minska sitt CO2-fotavtryck.
• Enligt beräkningar kommer ett sådant system att minska CO2-utsläppen i USA med 30% efter 10 år, varav en stor del handlar om energieffektivisering (bättre isolering i hus, mindre bilar, mer energisnåla beteenden i hemmen).

En av utmaningarna med ett sådant system är att se till att de pengar som samlas in verkligen direkt kommer medborgarna till nytta. Det finns en stor frestelse för politiker att lägga beslag på en liten del av dessa pengar och använda dessa för "lovvärda projekt" (minska statsskulden, stärka exportindustrin eller hjälpa ensamstående mödrar/missbrukare/de som står utanför arbetsmarknaden etc.) - men i så fall blir det bara ännu en skatt och det kommer människor att protestera mot (oberoende av exakt hur dessa pengar används).

Ett problem med detta förslag är att det inte på samma sätt finns ett naturligt inslag av ICT-bruk eller ICT-användning (vilket gör det problematiskt som exjobbsförslag på mediteknik eller i "angränsande" ämnen). Dock kan detta - och andra "storskaliga förslag" att ändra incitamenten för CO2-bruk i samhället - vara viktiga och intressanta att ha kännedom om och att kunna jämföra med eller argumentera mot.

Kontaktperson:

----------------------

- Daniel Pargman, pargman(a)kth.se

.

Energi, IT och design

.
Exjobbsförslag

Utgångspunkter:- Energianvändning i bostäder och kommersiella lokaler utgör 40% av all energianvändning i Sverige och 50% av elanvändningen. Under de senaste 30 åren har mängden el som svenska hushåll använder fördubblats.
- ”Den sparade kilowattimmen är den billigaste och mest miljövänliga kilowattimmen” (Maud Olofsson, näringsminister). Det är billigare att spara energi än att generera mer energi.
- Genom minska el/energi-användning minskar CO2-utsläppen. Detta ligger i linje med Sveriges klimatmål.

Hur kan man då sänka elförbrukningen i hemmen? Ett problem idag är att det är svårt att se kopplingen mellan egna beteenden i hemmet och elförbrukningen (elräkningen). Vad hemma drar hur mycket? Vilka åtgärder har störst effekt? Hur meningsfullt är det att stänga av mobilladdaren jämfört med att släcka ljusen jämfört med att titta mindre på TV jämfört med att köpa en mer energisnål frys? Hur kan IT hjälpa till att lösa problem som har att göra med beteenden, vanor och värderingar?

Utifrån frågorna ovan kan man specificera flera olika forskningsfrågor som med fördel kan utforskas i ett examensarbete, till exempel:

- Undersöka människors behov, attityder och energivanor i hemmet och föreslå sätt som IT kan användas för att visualisera, ge återkoppling och öka förståelsen för energianvändningen i hemmet. Eller i förhållande till något jämförelseobjekt (grannen?).

- Inrikta arbetet mot kontor och andra kommersiella eller offentliga lokaler (snarare än privatpersoner).

- Inrikta arbetet mot att undersöka dagens och framtidens marknad genom att inrikta sig på utvecklare och teknikleverantörer snarare än slutanvändare.

- Utveckla en prototyp (t.ex. till mobiltelefon eller dator) som mer handfast visar hur (någon del av) ett system fungerar. Vore det inte trevligt att till exempel i realtid (och färgkodat) kunna få information om hemmets topp-10 energiförbrukare?

Titta även gärna på Google Powermeter för inspiration.

Även detta, om hur människor sänker sin energiförbrukning när de ser att de använder mer än grannen är intressant.

Energimyndigheten har finansierat ett centrum för energieffektivisering, Sustainable Innovation AB. Dess uppdrag är bland annat att stödja forskning och utveckling som leder till energieffektivisering i vardagslivet genom design- och IT-lösningar. Det är möjligt att det beroende på exjobbets inriktning går att leta efter en extern uppdragsgivare och förlägga exjobbet hos någon av de organisationer eller företag som är medlemmar i Sustainable Innovation AB, till exempel Telenor, Vattenfall, Riksbyggen, Göteborg Energi, ÅF, JM, Fortum och Logica.

Kontaktperson:

----------------------

- Daniel Pargman, pargman(a)kth.se

Bloggers and the social/mass media ecology

.

Thesis proposal

Points of departure:

- The 20th century industrial (mass media) information economy now has competition from the 21st century networked (Internet/social media) information economy.

- There is a huge volume of new ”voices” being accessible in the (social) media landscape, but are they heard? And what drives these authors to spend time on blogging/being non-commercial non-market information producers?

- What is the relationship between traditional mass media and social media?

Most blogs have few readers, many have some and a few have many. With the arrival of social media, there are now possibilities that never existed before of ”narrowcasting” news and information of any and all kinds. It is all of a sudden possible to get access to a large variety of opinions, experiences and points of view besides the traditional (few) channels available in the mass media landscape. Instead of the traditional high-cost, high-volume model, anyone can now ”own a printing press” and publish on the Internet. Most authors/publishers migh have little to say that it of general interest, but some have and thus fill the previously empty space between interpersonal and mass-media communication.

What follows are examples of possible thesis projects that are organized in clusters. Each cluster is large enough to house not just one but several possible thesis topics. You should probably contain your thesis question(s) to only one cluster.

Thesis cluster1.

Who are these non-market non-commercial publishers? What are their motivations? What does their ”careers” as amateur/semi-professional bloggers look like? How much time do they spend blogging? What are their aspirations (if any) for the future? What is their relationship to, and how do they think about and position themeselves in relation to traditional media?

Thesis cluster 2

What does the ecosystem of small, medium-sized and large nodes/hubs/blogs look like? Choose a limited, topically related area/cluster (for example a specific hobby or a specific area of interest) and quantitavely measure the connectedness of members to other member of that same cluster. Who do they link to on their blog/web page (”blog roll”) and in their texts over a set period of time (for example a month)? Which blogs are the ”small fish”, which are the hubs, are there any superstars in the area that you have chosen to study? (Is it possible to identify characteristics of hubs/superstars that make them superstars inside a topically related cluster?). Here is an example of a cluster:

• There is a cluster is (critical) economy blogs. Traditional economic journalism has sometimes been accused of cooperating a little to closely with the companies they are supposed to exaine and of not being critical enough of business and financial markets. But there are nowadays a variety of critical voices on the Internet who pick up and report on economic news from another (oftentimes critical) angle. What does this cluster of independent, critical economy bloggers look like and how does this cluster function? How do ”news” get picked up (from other blogs of from mainstream media), propagated and become commented upon within that network?

Thesis cluster 3.

What is the relationship of actors in the traditional mass media circuit (individual journalists and editors as well as radio stations, newspapers and television stations) to social media? How do traditional actors use social media (for example a radio program with its own blog). How do they use or even link to social media sites (journalists reading (perhaps specialized) blogs to keep up with a complex issues and/or reading eye-witness reports from an area that has been hit by a disaster)? Interview journalists and editors!

Thesis cluster 4.

How do we as media consumers protect ourselves against this barrage of information? How do we chose our information channels in a world of abundant information? Choose one or a few blogs in a topically related cluster of you choice and try to get hold of their readers (”followers” or people who subscribe to the blog feed). What does their (traditional and social) media habits look like? What do they get out of blogs/social media that mainstream media does not/can not satisfy?

For this thesis, suggested reading for getting started is:

- Benker, Jochai (2006), ”The wealth of networks: How social production transforms markets and freedom” (read primarily part 2 of the book - the whole book is available online for free)

- Gillmor, Dan (2006) "We the media: Grassroots journalism by the people for the people"

Participatory culture, social media and business models of the future

.

Thesis proposal

Points of departure:

- The 20th century industrial (mass media) information economy now has competition from the 21st century networked (Internet/social media) information economy.

- Fans (fan culture) have appropriated mass media cultural products for decades. Nowadays they have better (digital) tools at their disposal for ”borrowing”, manipulating, creating and distributing mass culture-derived user-generated cultural products (fan films, fan fiction, game mods, sampled and remixed music etc.) than ever before.

- This constitutes a threat to the business models of traditional media conglomerates. These companies struggle with questions such as:

- How can the power of participatory culture and user-generated content be unleased?

- How can these forces at the same time be harnessed so as not to hurt or undermine the current business models and the economic results of these companies?

Technological and cultural change will always have its winners and losers. Traditional media companies can have a hard time to adapt to the new media environment while at the same time having much to lose from resisting change, clinging to traditional business models and harassing their most intense fans (who are also their best customers). The track record of the music industry serves as a deterring example.

But change will also bring winners who can navigate the landscape of evolving technologies and a new media landscape. The winners are often smaller, nimble companies that have less invested in the present business models and more to gain from experimenting and adapting new, future-oriented business models.

One example of the latter is the evolving technological, business and fan/participatory activities around Eric Flint’s 1632 book series. The 1632 book series immediately spawned vibrant discussions in internet forums and later also a scene for generating, publishing and making money out of fan fiction. Besides the 10 ”official” books in the 1632 series, the Grantville Gazette fan-generated e-book series have picked up speed at an amazing pace. Since the first Grantville Gazette e-book was published in 2003, no less than 26 e-books have been published (as of November 2009) and the pace is currently one new e-book every second (!) month:

- The Grantville Gazette e-book series is presumably a commercial/business model success as fan-generated, professionally edited, but infinitly reproducible digital books (close to zero marginal cost for each copy) are sold for between 4-6 dollars each. Do note that several books are free downloads (see below)

- The e-book series is also a participatory and creative success. It arose from discussions in internet forums and has allowed more than 60 previously unpublished fans-cum-authors the chance to write and publish fan fiction ”for real” (and a share of the profits).

- The e-book series is also a technological success through showing how Internet technologies can be used to increase the welfare of readers, authors, as well as the bottom line for the publisher.

This thesis proposal opens up many questions regarding Eric Flint’s 1632 book series, and especially the nature of the Grantville Gazette activites. It properly speaking covers not just one, but several possible topics for masters’ theses (plural).

The 1632 example of a more or less ”harmonious” participatory culture spans technolgical, economical and user (readers, fans, amateur author) issues. A thesis could take any of these three factors (or a combination of two of them) as it’s starting point, for example exploring issues such as:

- Technology. What are the roles and functions of specific technologies (e-book formats, e-book readers, web pages, Internet forums, collaborative tools and Internet distribution) in the Grantville Gazette ”production system”? (Perhaps conduct interviews with legal, technology, social science experts?)

- Economy. How did the current economic model evolve? How is money being made today (and how much and by whom)? How could money be made tomorrow? What are the keys to understanding the current business model? (Perhaps conduct interviews with publishing houses, editors, fan authors, business developers?)

- User behavior. What does the ”career” of a 1632 fan/amateur author look like? (Perhaps conduct interviews with the 60+ published fan authors?) How did the current production system evolve from (presumably) looser discussions about and around the books? How does this production system differ from the ”ordinary” publishing industry and from other kinds of fan fiction?

The text above just scratches the surface and enumerate just a few questions that could be posed. Feel free to suggest other questions relating to (business, technology or user issues pertaining to) participatory culture on the Internet. You are also free to suggest fan activities around other media franchises besides Eric Flint’s 1632 series as a basis of a thesis.

For this thesis, suggested reading for getting started is:

- Everything that is linked in the text above (for example grantvillegazette.com)

- Flint, Eric (2000), ”1632” (free download available in the following formats: HTML, Ebookwise/Rocket, Mobi/Palm/Kindle, EPUB/Stanza, Microsoft Reader, Sony Digital Reader and RTF)

- Flint, Eric (ed) (2003), ”Grantville Gazette” (free download)

- Benker, Jochai (2006), ”The wealth of networks” (read part 1 about the industrial and the networked information economy, the whole book is available online for free)

- Jenkins, Henry (2006), ”Convergence culture: Where old an new media collide” (on fans and participatory culture)

/Daniel Pargman

Om denna blogg

.

Den här bloggen är en mötesplats. Kanske är den en "marknadsplats"? Här möts exjobbare och exjobbsförslag.

Exjobbsförslagen är skrivna av lärare på avdelningen för medieteknik och exjobbarna är medieteknikstudenter.

Om något av förslagen låter intressanta kan du ta kontakt med ansvarig lärare (som lade upp förslaget). Förutom konkreta förslag finns det också bredare skrivningar från lärare där de berättar om områden som intresserar dem.